Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av Finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan Finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan Finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; Finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

This thesis studies the relationship between risk and the first day returns of Initial Public Offerings (IPO) by assessing the risk of each issuing company with a risk model that combine financial key ratios of importance. The study is based on 92 IPO?s that were made on the Stockholm OMX stock exchange during the period of 1997-2009. The point of departure was to investigate if the uncertainty created by the asymmetric information between investors and the issuing firm could be captured by predicting the possibility of failure in the future. This has been studied by applying Skogsvik?s probability of failure model on the 92 issuing firms.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Småföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och därmed är småföretagandet viktigt för det svenska näringslivet. Banklån utgör idag den vanligaste externa kapitalkällan för småföretag som söker finansiering och då det innebär risk för bank att låna ut pengar krävs det en finansiell bedömning av bankens handläggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kännetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handläggare samlar in och tolkar signaler från småföretag. Då det finns utrymme för bankens handläggare att tolka småföretagens signaler är det relevant att studera hur handläggares kunskapsstrukturer påverkar finansiell lånebedömning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, och (2) utveckla en modell bestående av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av småföretags låneansökningar.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en världsomfattande ekonomisk kris med fallandetillväxt, minskad konsumtion och kreditåtstramningar. För knappt två år sedan var läget detmotsatta och de flesta av världens större börser nådde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturläge finansiera sin verksamhet, i många fall räcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isämre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag måste vissa avvägningar göras. Ett av de mest väsentliga valen som företagsledningenmåste ta ställning till är storleken på skuldsättningsgrad som i sin tur styrs av mål förräntabilitet på eget kapital och i vilken utsträckning man är villig att ta risker.Syfte: Den här undersökningen syftar till att undersöka om det finns några samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillväxt och lönsamhet.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

During the last decades major changes has occurred at the financial markets, meaning an increasing supply and a greater variation of financial instruments. The saving habits of the Swedish people have gone from traditional bank deposits to investments in equities, funds and bonds. All this together with the great rise in the stock market at the late 90?s has brought words like risk and return up-to-date, and is the background to the development of a new law concerning financial advising which come into force the 1th of July 2004. The contents of the thesis can be described as three bricks, representing the survey questions.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos Finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av Finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.